Bak, värk och pole dancing för barn

Nu är det måndag igen, helgerna bara rusar förbi. Helgen har varit fylld av bakande och däremellan en massa trötthet och värk... Efter mitt lyckade brödbak fick jag blodad tand och bakade en italiensk ost- och mandelkaka som var delicious! Det blev även en del muffins med glasyr som också blev mumsiga.

 

 

Som sagt, bakandet tog ut sin rätt genom att jag fick en sjuhelvetes jävla värk i fötter och ben. Allt svullnade och värken som jag fick var inte nådig. Det slutade med att fick ligga med fötterna i högläge och då kändes det lite bättre.

Har ni hört detta förresten? Jonne berättade att han läst på Aftonbladets hemsida om att det i Stockholm finns en danskurs för barn mellan sex och elva år som lär ut pole dancing. Jag trodde faktiskt inte att det var sant när han sa det, vilken förälder vill att ens barn ska ha det som fritidsaktivitet? I notisen står det också att man valt att kalla kursen kids acro eftersom namnet pole dancing skulle skrämma bort föräldrar. No shit Sherlock... Jag kollade upp det på nätet och där är faktiskt en hel del medier som tycker att artikeln om barn och pole dancing har anspelat bara på sex och att det inte är därför barnen ska träna. Strippstången används som ett träningsredskap och kids acro är en kurs med inslag av gymnastik, gympa och akrobatisk träning. Vare sig pole dancing för barn förekommer eller inte tycker jag att det är en helsjuk grej att involvera barn i, även om det inte anspelar på sex och nakenhet. Tydligen ska detta vara hett i USA (var annars).


Det luktar sur...

....DEG!

Wihoo, jag lyckades med min surdeg! Haha, vilken grej att vara lycklig över men jag är verkligen jätteglad över att det gick så bra som jag hoppades på. I söndags föddes en surdeg i mitt kök och idag var den klar att användas. Självklart var jag ju tvungen att baka bröd så nu kan jag stolt säga att jag gjort två jättefina (och supermumsiga!) surdegsbröd på råg, äpple och valnötter. Kolla in!

Surdeg

 

Två utbakade limpor redo att jäsa

 

Ta-daa!

 

En närbild på dessa vackra skapelser

 

Så här fin blev Milo i sitt förkläde!


Jaha.

Jaha, sitter just nu och dödar tid hos barnmorskan. Ska sitta här i två timmar eftersom de sen ska kolla mitt blodsocker. Jag har med mig min bok och hoppas tiden går fort. Barnmorskorna har satt på nån film om amning, dessa info-filmer får det att krypa i kroppen på mig... De är så puttenuttiga och så spelas det nån fin trudelutt i bakgrunden. Jaja, nu ska jag sluta vara så cynisk. Tacka fan för Iphone säger jag bara!


Stödgrupp efterlyses!

Om det finns något i världen som hos mig väcker både ilska, frustration, besvikelse, avsky och renodlat hat så är det just Försäkringskassan. Någon som är förvånad?

Har man inte själv varit i kontakt med dem så har någon i ens närhet drabbats och jag kan inte komma på en enda individ som tycker att denna myndighet arbetar på ett bra sätt. Inget ont om människorna som arbetar på detta ställe, jag kan nästan tycka synd om dem för all den skit de måste utstå. Som ni kanske listat ut har jag ju en del ärenden där eftersom jag har barn och även är gravid igen. Det få gånger jag sökt vård av barn (för flera månader sedan) har jag inte hört något om och framför allt inte sett röken av någon ersättning. Efter två års studier hade de inte några uppgifter om min arbetssituation och inkomst idag vilket i sin tur betyder att jag var tvungen att skicka in ALLT som har med det att göra. Lättare sagt än gjort men efter många om och men fick jag in alla papper (detta är allt annat än lätt när man har två timanställningar...).

På grund av säkerhetsrisk kan jag för närvarande inte jobba och har varit hemma sedan årsskiftet. I december skickade jag in alla papper och sökte om havandeskapspenning. Tror ni att det hänt något? Nej. Tror ni att personen jag pratar med när jag ringer kundtjänst kan svara på mina frågor? Nej.

Plötsligt dimper det ner ett relativt tjockt kuvert som det med stora, gröna bokstäver står Försäkringskassan på. En strimma av hopp tänds i mitt inre och ivrigt river jag upp kuvertet. ... Gissa vad det står? Detta är så absurt så jag nu i efterhand småflinar för mig själv när jag tänker på det. Jo, då är det papper som de vill att jag ska fylla i om min årsinkomst och arbetstid. !

Med en vrede som jag knappt kan beskriva kastar jag mig på telefonen likt en mordisk best med avsikt att döda. Förvånansvärt nog kommer jag fram utan att behöva stå i kö i 50 minuter och jag verkligen öser ut galla över den stackars tjej som får ta emot mitt samtal. Men hon kan inte hjälpa mig. För hon kan inte se alla detaljer i just mitt fall. Så jag får vänta på att en handläggare kontaktar mig inom 48 timmar. Tack och hej. Frustrationen är total.

Bokmal

Idag blev det en tripp till bibblan, skulle lämna tillbaka en bok och givetvis kommer jag inte därifrån utan en ny... Har varit sugen på att läsa Anthony Kiedis självbiografi, Scar tissue, ett tag nu så den fick följa med hem. Jag är med i en bokklubb (äntligen!) och vi hade vår träff i söndags. Jag fick äran att välja nästa bok och det blev Borta bäst av Sara Kadefors. Har inte läst någon av hennes böcker innan men när jag såg denna var det något som fångade mig. Jag är väldigt visuell och därför måste bokens utseende fånga mig nästan lika mycket som handlingen, en bok kan verkligen se tråkig ut! Dessutom har jag ju beställt Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt som i dagarna ska ligga på hyllan i det närlivs jag hämtar paket. Det blir en massa böcker att läsa nu men det gäller väl att passa på innan bebben dyker upp. När jag fick Milo läste jag nog inte en enda bok på ett helt år, orkade fan ingenting.



Efter bibblan kikade jag in om Åhléns, skulle checka ut lite tyg och hamnade på köksavdelningen. Hittade världens finaste förkläde till Milo, han älskar att hjälpa till med maten och att baka. Pricken över i:et var att det bara kostade 40 kr, billiiigt!


Vecka 30+1

Tjihoo, nu är det bara tio veckor kvar!

Innan jag blev gravid igen så lovade jag mig själv att jag skulle njuuta av graviditeten eftersom den bara flyger förbi. Egentligen, när man tänker på det så är det kanske den enda gången man inte behöver bry sig om hur man ser ut. Magen blir större och större (resten av kroppen också) men det är berättigat. Sen betyder det inte att man kan kränga hur som helst, jag vill ju ha en snygg kropp efteråt också!

Det jag inte tänkte på var att graviditeterna kan upplevas olika från gång till gång. När jag var gravid med Milo mådde jag toppen, kände mig harmonisk och tillfreds. Jag tyckte det var jättemysigt och njöt verkligen. Denna gången känns det inte lika harmoniskt, mitt humör är som en berg- och dalbana. Ena stunden känner jag mig jätteglad och nöjd, andra sekunden känner jag mig irriterad och nästan arg, över skitsaker. Många gånger känner jag mig ledsen och nedstämd över ingenting, tänk vad dessa hormoner kan göra med en!

Eftersom jag redan gått igenom en graviditet så vet jag hur mycket min kropp förändrades efteråt och därför har jag inte tillåtit mig själv kränga hur mycket skitmat som helst, jag planerar redan för hur jag (så smått) ska gå till väga för att tappa gravidkilona och den övervikt jag redan bar på innan jag blev gravid. Det får bli en ändring av livsstil helt enkelt.

För att svara på ditt inlägg Sandra, ultraljudet är inbokat den 14 februari, längtar som en tok! Jag hoppas att lilla pyret mår bra och att allt är finfint. Förhoppningsvis får vi se om det är en pojke eller flicka till 100 procent, har inte riktigt vågat hoppats på att det är en flicka som barnmorskan sa vid förra ultraljudsbesöket eftersom hon sa att hon bara var säker till 80 procent. Ska gå på diabeteskontroll på onsdag, får ta med mig en bok eftersom jag ska sitta och vänta i två timmar...

Falsk öroninflammation

Nu har jag och Milo en hel dag att fördriva. Eftersom Milo vaknade i förrgår natt gallskrikandes att han hade ont i örat så resulterade det i två mysdagar hemma. Inte för att jag har nåt annat för mig om dagarna men Milo fullkomligt älskar dagis. Tur är väl det så det inte är tvärtom. Det konstiga var bara att när han på morgonen vaknar så har han inte ont längre, han verkar nästan lite förnärmad att jag ens uttryckt att han skulle ha ont i örat, typ "jag? ont i örat?" och världens mest skeptiska blick. Sur som en citron blev han också när han fick reda på att det inte var tal om dagis. Men i slutändan hade vi en supermysig dag tillsammans.

Idag ska det tvättas. Eftersom det bara finns en tvättstuga i huset och 60 hyresgäster så betyder det att jag får tvättid ungefär två gånger i månaden. Resultat: enorma tvätthögar. Som tur är har vi en snäll svärmor som tvättar upp nödvändigheter åt oss vid behov. Får smått panik när jag tänker på hur det ska gå med tvätten när pyret kommer. Jaja, den tiden, den sorgen.

För att komma ut lite ur lägenheten så är det tänkt att vi ska luncha i stan idag, får se var vi hamnar.



Ge mig frukt.

Graviditetsstatus: massiv fruktnoja.

Kommer på mig själv sukta efter en fruktig smoothie eller läcker fruktsallad, kan inte ens låta bli att beskriva detta utan förförande ord. Så som godismonster trånar godis trånar jag frukt, jag som aldrig varit förtjust i att äta frukt. Har precis varit och handlat en massa frukt och grönt så nu dignar fruktfatet av massa exotiska frukter, ska blir mumsigt att köra ihop en tillfredsställande smoothie snart!

Det roliga är att Milo också har fått noja på frukt men enligt honom finns det inget bättre än fruktsallad! Skönt att ha någon att frossa med, undrar om graviditetsnojor även kan "smitta" barn såsom det sägs drabba den gravidas partner? Haha, coolt i så fall.

Förutom fruktnoja så börjar jag känna mig som en ankmamma med enorm mage, jag fullkomligt vaggar fram. Ställ mig i en trång korridor och jag fastnar... Jag ska inte gå in på den konstanta värken i rygg och höfter, börjar undra hur det känns att inte ha ont? Tack vare min underbara Jonne så mår fötterna bra i alla fall.

Humöret hos pyret i magen går upp och ner, ibland väääldigt lugn och fin och annars vild som attans. Det häftiga är att när man får en spark så syns det och ibland kan jag även utanpå magen känna om det är en fot. Längtar tills lilla livet kommer ut!


(märk väl hur många gånger jag använt ordet frukt, jisses...)

Jag blir fan överjävligt förbannad

img_1615 (MMS)

Jag blir fan överjävligt förbannad när jag läser detta i Metro idag... Stackars flicka och hur tänker pojkarna?!


Hooked!

Jag är officiellt fast i bloggandet... Det här med att fixa designen och upplägget blir smått beroendeframkallande! Nog om det, snart dags för lunch, kurrar redan i magen... På menyn står ugnsstekt lax, mums!

Skulle iväg till bibblan idag också men det blir nog inte av, pallar inte cykla dit. Vädret har gått från istid till gråare än grått men hellre det än mer snö. Nu är det dags för våren att göra sin storslagna entré! Kommer på mig själv att studera träden efter knoppar, är jag alltför optimistisk? Börjar bete mig som min botaniker till bror....

Anledningen till biblioteksbesöket var att jag är jättesugen på att läsa Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt. Känner mig smått ekonomisk (om man nu kan säga så) och tänkte att jag skulle låna den istället för att köpa den. Tills jag insåg att de bara har ett ex och att det står 35 andra på kö... Får nog klicka hem den istället.



Kolla!

Ta-daa! Hittade en supersnygg bakgrund på blogghjalp.se, blev ju hur fint som helst. Hur hade man klarat sig utan Google idag??

/Tjena

Newbie

Såja, nu har jag startat en blogg också... Läser inte alltför många bloggar men har länge funderat på att skapa en egen. Vi får se vad det blir av det, kan faktiskt inte ett skit om hur man t.ex får bloggen att se mer personlig ut men det är väl något jag kommer på till slut!

Hade tänkt att skriva om allt och ingenting, vi får se vad det utvecklas till. Nu kanske man undrar vem jag är och vad jag sysslar med men jag ska vara lite "hemlig" först så återkommer jag med mer info!

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0