Ge mig frukt.
Graviditetsstatus: massiv fruktnoja.
Kommer på mig själv sukta efter en fruktig smoothie eller läcker fruktsallad, kan inte ens låta bli att beskriva detta utan förförande ord. Så som godismonster trånar godis trånar jag frukt, jag som aldrig varit förtjust i att äta frukt. Har precis varit och handlat en massa frukt och grönt så nu dignar fruktfatet av massa exotiska frukter, ska blir mumsigt att köra ihop en tillfredsställande smoothie snart!
Det roliga är att Milo också har fått noja på frukt men enligt honom finns det inget bättre än fruktsallad! Skönt att ha någon att frossa med, undrar om graviditetsnojor även kan "smitta" barn såsom det sägs drabba den gravidas partner? Haha, coolt i så fall.
Förutom fruktnoja så börjar jag känna mig som en ankmamma med enorm mage, jag fullkomligt vaggar fram. Ställ mig i en trång korridor och jag fastnar... Jag ska inte gå in på den konstanta värken i rygg och höfter, börjar undra hur det känns att inte ha ont? Tack vare min underbara Jonne så mår fötterna bra i alla fall.
Humöret hos pyret i magen går upp och ner, ibland väääldigt lugn och fin och annars vild som attans. Det häftiga är att när man får en spark så syns det och ibland kan jag även utanpå magen känna om det är en fot. Längtar tills lilla livet kommer ut!
Kommer på mig själv sukta efter en fruktig smoothie eller läcker fruktsallad, kan inte ens låta bli att beskriva detta utan förförande ord. Så som godismonster trånar godis trånar jag frukt, jag som aldrig varit förtjust i att äta frukt. Har precis varit och handlat en massa frukt och grönt så nu dignar fruktfatet av massa exotiska frukter, ska blir mumsigt att köra ihop en tillfredsställande smoothie snart!
Det roliga är att Milo också har fått noja på frukt men enligt honom finns det inget bättre än fruktsallad! Skönt att ha någon att frossa med, undrar om graviditetsnojor även kan "smitta" barn såsom det sägs drabba den gravidas partner? Haha, coolt i så fall.
Förutom fruktnoja så börjar jag känna mig som en ankmamma med enorm mage, jag fullkomligt vaggar fram. Ställ mig i en trång korridor och jag fastnar... Jag ska inte gå in på den konstanta värken i rygg och höfter, börjar undra hur det känns att inte ha ont? Tack vare min underbara Jonne så mår fötterna bra i alla fall.
Humöret hos pyret i magen går upp och ner, ibland väääldigt lugn och fin och annars vild som attans. Det häftiga är att när man får en spark så syns det och ibland kan jag även utanpå magen känna om det är en fot. Längtar tills lilla livet kommer ut!
Kommentarer
Trackback
