om allt och ingenting.

Då var det söndag och denna helgen har verkligen bara flugit förbi. Kanske för att vi haft saker inplanerade, tiden går fort när man har roligt! Igår blev det en dag på badet, Milo har inte varit på inomhusbad sen han var jätteliten, fråga mig inte varför. När Lina föreslog detta så var det klart att vi skulle hänga på! Milo hade jättekul och var helt slutkörd på kvällen.

Idag ska vi på kalas på Funhouse, en av Milos dagisbarn (som han själv kallar sina kompisar på dagis) fyller år och detta kalas är mycket efterlängtat. Det är många som har fyllt år inom den senaste tiden och det har blivit mycket spring till Funhouse, Milo är överlycklig så fort det hänger en inbjudan i kapprummet på dagis. Han ser själv fram emot att ha kalas där när han fyller fyra nästa månad. Men innan kalaset ska vi in om min farbror och hämta lite bebiskläder som min snälla kusin har lämnat där.

Så har jag officiellt gått och blivit en kärring, stödstrumpor inhandlades igår på grund av en sjuhelvetes jävla värk i fötter och vader. Känns lite bättre och tur är det, ibland vet jag inte var jag ska ta vägen... Mätte omfånget på vaden på morgonen och när klockan var fyra var de tre centimeters skillnad! Är detta normalt?? Så nu får jag gå runt och se ut och känna mig som en kärring med dessa "sexdödare" (som svärmor upplyste mig om att de kallades). Hellre det än the pain from hell!

Varför säljer de inte såna här fräsiga stödstrumpor på Apoteket?