om allt och ingenting.

I morse var det nära att jag fick stiga upp alldeles för tidigt, Isa vaknade strax innan sex och ville äta. En stund senare ringde Jonnes alarm och Milo vaknade till. Milo har någon gång under natten tassat in i vår säng. Han är smart för han lägger sig alltid bredvid Jonne, utmed sängkanten, för han vet att Jonne inte vaknar. När han lagt sig i mellan oss har jag vaknat och lagt honom i sin egen säng. Det har dock hänt att han trillat ner från kanten eftersom Jonne inte flyttat sig längre in mot mitten. I alla fall, Milo fick för sig att han skulle upp. De gånger han gått upp så tidigt har han varit väldig trött senare under dagen så jag försöker övertyga honom om att det är aaalldeles föör tiiidigt för att gå upp! Nu när det är så ljust ute så är det svårare. Vi brukar mysa framför TV:n på morgonen och eftersom jag vet att det är därför han vill upp så drar jag fram den ultimata lögnen; "Det finns inget på TV nu, det är alldeles för tidigt! Vi sover lite till så ser vi vad klockan är när vi vaknar nästa gång." Det kanske inte är det bästa sättet men det funkar och jag får passa på när jag kan! Milo somnade om och vaknade kl 08:00. Isa däremot, går det ju inte att övertyga på nåt vis, hon vaknade 07:30 och struntade fullständigt i vad jag tyckte. Hon skulle upp, haha! Som tur är har hon världens bästa morgonhumör, så fort hon ser mig ger hon mig världens största smajl. Jag blir alldeles varm i hjärtat. Idag har vi inga planer, ska bara iväg till Bulltofta kött och handla. Jag bakade en banan cheesecake innan som gottar sig i frysen, tror jag ska ta en hyveltunn bit ikväll. Det är trist att baka om jag själv inte får njuta... Kram på er!